Civilkurage

Det här inlägget i Klara Svenssons blogg på 1000apor.se påminner mig om en sak som hände i fredags. Kanske en händelse som inte var så allvarlig, men jag skäms ändå för hur jag betedde mig.
Klockan var runt halv tre på natten, jag stod och väntade på tunnelbanan på Östermalm.
Eftersom det var stor fest på gång i stan så var det mycket folk där nere, ändå så reagerade ingen på vad som hände mitt framför ögonen på oss.
En ung tjej satt på marken och trixade med sin mobil. Tre unga killar gick förbi, en av dem kände för att jävlas med tjejen, så han sparkade undan hennes mobil och försökte ta den ifrån henne. De börjar bråka och skriker åt varandra. Det är uppenbart att de inte känner varandra, och att tjejen tycker att situationen var obehaglig.
Vad gör alla runt omkring? Vad gör jag? Ingenting! Typiskt svennebeteende!
När killarna hade gått därifrån så gick jag fram till den stackars tjejen och bad om ursäkt för att jag inte hjälpte henne. Först försökte hon vara kaxig och påstå att det var lugnt, att hon var van. Men det märktes snart hus skärrad hon var, tårarna började rinna ner för hennes kinder.
Jag lovade henne, och mig själv, att nästa gång det händer så ska jag ingripa på något sätt, visa lite civilkurage precis som Klara Svensson.