På tal om nöjesfält...

...jag var ju på Gröna Lund häromdagen...och åkte berg- och dalbana. Vanligtvis den enda åkattraktionen jag verkligen brukar roas av. Men nu, tio år senare, var jag livrädd! Skrek lite de första sekunderna på vägen upp, det är ett bra tecken. Skrik = roligt. Men det tog inte lång tid innan jag knep ihop båda läpparna och ögonlocken och vägrade öppna dem innan åkturen var över. Tusan. Jag kräver revansch!